Att gå på havets botten

Längs Nordsjöns kust finns det en märklig och fantastisk plats som kallas Vadehavet. Två gånger om dagen drar sig havet tillbaka från land, flera kilometer, och lämnar havsbotten öppen mot himlen. Det som på morgonen var djupt vatten blir på eftermiddagen en vid, glänsande slätt. Vandrare samlas vid kanten, tar av sig skorna och kliver ut på havets botten.

Leran är mjuk och sval under bara fötter, och den tränger upp mellan tårna. Men fladen är inte tomma. De är fulla av litet liv: små snäckor, krabbar och de slingrande spår som maskar lämnar under ytan. En guide leder gruppen mot en avlägsen ö och håller noga koll på tiden, för den öppna havsbotten är bara lånad från havet.

Så vänder tidvattnet. Vattnet kommer tillbaka snabbt, mycket snabbare än man tror, och rusar fram i silvriga strömmar över fladen. Det är därför ingen går här ensam. Guiden känner till de säkra vägarna och rätt tidpunkter, så gruppen når fast mark igen innan havet tar tillbaka sin botten.