Marta bodde ensam i en liten lägenhet. Hennes nya granne, Doña Pilar, var en gammal kvinna. De såg varandra i hissen ibland, men de pratade inte.
En söndagsmorgon öppnade Marta ytterdörren för att gå ut och promenera. Det låg en liten tallrik på golvet. På tallriken låg en bit tårta. Tårtan doftade kanel och apelsin.
Det låg en lapp där också. "Det är min mormors recept. Jag bakade för mycket. Välkommen till huset. — Pilar."
Read it. Then say it.
Shadow this paragraph in the PollyStop app — record yourself, see how close your pronunciation gets to a native speaker's, sentence by sentence. Free.
Marta åt tårtan vid köksbordet. Det var den godaste tårta hon hade ätit på länge. Hon visste inte hur hon skulle tacka Pilar. Hon bakade inte själv. Hon hade inget recept från sin mormor.
Till slut skrev hon ett kort. "Tack så mycket. Tårtan var underbar. Om du någon gång behöver hjälp med handlingen, bara knacka på." Hon lade kortet under Pilars dörr. Nu hade de något att börja med.
