Polly vaknade på räcket av bussen när solen gick upp. En man i brun uniform låste upp ett litet kontor på andra sidan parkeringen. Hans namnbricka sa T. RODRIGUEZ. Han tittade på henne och log. "Du kan åka med mig," sa han.
Så tillbringade Polly morgonen i en rangerbil.
Tomas hade varit ranger i Yosemite i fjorton år. Han hade kaffe i en termos, en skrivplatta och en radio som sprakade. Han körde långsamt. Han stannade ofta.
Första stoppet var en våt äng. Tomas gick ut i gräset och letade efter tecken på att björnar hade varit där. "I juni växer kornliljor här," sa han. "Björnar älskar dem. Vi markerar ängarna där de äter."
Polly hoppade till det öppna fönstret på bilen. Kornliljorna hade inte kommit upp än. De var bara små gröna spjut.
Vägen klättrade. Luften blev svalare. Vid en hårnålskurva stannade Tomas och pekade. En pilgrimsfalk satt på en sten. Pollys röda huvud lutade sig. Falken tittade på dem, sedan släppte den sig från stenen och var borta på mindre än en sekund.
Read it. Then say it.
Shadow this paragraph in the PollyStop app — record yourself, see how close your pronunciation gets to a native speaker's, sentence by sentence. Free.
"De häckar på klipporna," sa Tomas. "Vi har sex par i dalen i år."
Polly såg hur falken hade vikt sina vingar. Hon ville prova det där fallet själv. Kanske imorgon.
Vid nästa stopp gick Tomas ensam in i skogen. Han kom tillbaka med en metallcylinder. "En björnsäker matlåda som någon försökte begrava," sa han. Han lade den i flaket på bilen.
Vid middagstid kom de till Olmsted Point. Det höga landskapet öppnade sig framför dem. Tenayasjön långt nedanför. Half Dome bakifrån. Grå toppar som bleknade i diset.
"Det här," sa Tomas, "är den del som de flesta kör förbi." Han hällde kaffe i locket på sin termos och satte det på instrumentbrädan bredvid Polly. "Stanna en stund."