Lucas beställde kaffe och satte sig i ett tomt hörn av kaféet. Han tog fram sin bok och försökte läsa. Men mannen vid bordet bredvid iakttog honom.
"Det där är en mycket gammal upplaga," sa mannen. Lucas tittade upp. Mannen bar en tjock jacka, trots att det var varmt i kaféet. "Jag brukade sälja böcker som den där. Runt hörnet. Affären finns inte kvar längre."
"Inte kvar?" frågade Lucas. Han kände sig osäker, men visste inte hur han skulle avsluta samtalet. "Vad var det för slags affär?"
Read it. Then say it.
Shadow this paragraph in the PollyStop app — record yourself, see how close your pronunciation gets to a native speaker's, sentence by sentence. Free.
Mannen skrattade tyst. "Gamla böcker. I fyrtio år. Sen såldes byggnaden till en bank. Banken stängde också, för tre år sedan. Nu är det en klädbutik." Han tittade ut genom fönstret. "Varje gång jag går förbi glömmer jag bort det en sekund. Jag är på väg att gå in."
Lucas stängde sin bok och lyssnade. Mannen bad inte om någonting. Han ville bara berätta för någon om en plats som en gång funnits där.
